Originalets titel: You know where to find me
Författare: Rachel Cohn
Serie: -
Språk: Svenska
Förlag: X Publishing
Sidor: 177
Handling: Det var en gång två kusiner som växte upp sida vid sida av varandra som systrar. Som små brukade de alltid leka lekar i sin trädkoja, bara det att deras lekar aldrig hade det vanliga lyckliga slutet som alltid finns i sagor. Det är även i trädkojan som de med hjälp av piller gömmer sig från omvärlden. Men en dag förändras allt, helt plötsligt är den ena kusinen helt ensam kvar i världen. Vad hände egentligen? Varför blev hon lämnad kvar? Och framförallt, hur ska hon kunna klara sig nu?
Tankar om boken: Jag gillade verkligen inte den här boken, vilket är tråkigt eftersom jag hade ganska höga förväntningar på den innan jag började läsa den. Men nej jag gillade ärligt talat ingenting alls med den här boken, och det är nog första gången som jag säger så här om en bok men det är sant. Språket var rent av tråkigt. Karaktärerna kändes platta och med det hela absurda drogberoendet kunde jag inte på något plan känna igen mig i dem. Storyn kunde helt klart ha varit intressant men av någon anledning så var den ändå inte det och det tycker jag är väldigt synd.
Betyg: 2/10.
Handling: Det var en gång två kusiner som växte upp sida vid sida av varandra som systrar. Som små brukade de alltid leka lekar i sin trädkoja, bara det att deras lekar aldrig hade det vanliga lyckliga slutet som alltid finns i sagor. Det är även i trädkojan som de med hjälp av piller gömmer sig från omvärlden. Men en dag förändras allt, helt plötsligt är den ena kusinen helt ensam kvar i världen. Vad hände egentligen? Varför blev hon lämnad kvar? Och framförallt, hur ska hon kunna klara sig nu?
Tankar om boken: Jag gillade verkligen inte den här boken, vilket är tråkigt eftersom jag hade ganska höga förväntningar på den innan jag började läsa den. Men nej jag gillade ärligt talat ingenting alls med den här boken, och det är nog första gången som jag säger så här om en bok men det är sant. Språket var rent av tråkigt. Karaktärerna kändes platta och med det hela absurda drogberoendet kunde jag inte på något plan känna igen mig i dem. Storyn kunde helt klart ha varit intressant men av någon anledning så var den ändå inte det och det tycker jag är väldigt synd.
Betyg: 2/10.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej! Vad roligt att du vill kommentera på min blogg.
Respektera att onödiga kommentarer tas bort.