Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
Skriven av: Jonas Jonasson
404 sidor
Anledningen till att jag läste den här boken var egentligen inte för att det var något jag länge velat läsa utan för att min familj skulle gå och se den på bio. Jag som tycker att det är självklart att man ska läsa boken innan man ser filmen bestämde jag mig då för att på bara några få dagar läsa ut boken.
Men redan efter bara någon sida hade jag fastnat i allt roligt som Allan Karlsson stötte på både i nutid och i dåtid.
Efter ett långt och synnerligen händelserikt liv hamnar Allan Karlsson på det äldrehem han tänker ska bli hans sista anhalt på Jorden. Problemet är bara att hans hälsa vägrar ge vika, och en dag bär det sig inte bättre än att det är dags för honom att fylla tresiffrigt. Pompa och ståt väntar, med kommunalråd och lokaltidning på plats. Ett spektakel så oönskat av Allan att han istället kliver ut genom fönstret. Därmed är han på rymmen från sitt eget födelsedagskalas. I hastigheten råkar Allan få med sig en väska som han bara skulle vakta ett slag och strax har han både tjuvar och poliser efter sig.
Den här boken var nog den första riktiga vuxenbok som jag läste, och jag som då (om jag ska vara ärlig) inte är så snabb på att läsa hade då lite problem med språket. Men ungefär halvvägs in i boken så hade jag vänt mig och då började det flytta på lite mer. Storyn i sig var jag väldigt förtjust i, och trots alla skumma saker som händer har Jonas Jonasson ändå lyckats riktigt bra med att fläta ihop allt på ett bra sätt. Jag gillar även att det i boken har växlande mellan dåtid och nutid, då man förstår allt på ett bättre sätt om man vet om det förflutna. Ett extra plus var att det var tydligt vad som var vad.
Huvudpersonen i den här boken är då Allan Karlsson. Allan har varit med om ett väldigt spännande liv, med många händelser (som kan ha påverkat historien), och han är på många sätt väldigt speciell, t.ex. så har han en förmåga av att säga vissa saker som han kanske inte borde säga (särskilt när sprit har varit inblandat) även om han såklart inte säger allt för dumma saker. Han tar även saker som de kommer, han står inte och grubblar så mycket om saker och ting utan helt enkelt bara tar dem som de kommer. Hans stora intresse för dynamit och att spränga saker gör att han blir en person som man verkligen vill läsa om och speciellt skratta åt. SPOILER VARNING: [Jag menar vem skrattar inte när han råkar spränga sitt hus i luften bara för att hämnas på räven som dödade hans katt]
Som sagt så var jag då även och såg filmatiseringen av den här boken på bio. Och jag varnar er. Läs boken innan. Tänk absolut inte att man inte behöver läsa boken om man går och ser filmen för i det här fallet så var boken och filmen väldigt väldigt olika. Det är så många händelser i boken som inte ens nämns i filmen. Även om det helt klart är förståeligt då filmen skulle bli flera timmar lång om man skulle ha med allting.
Filmen var bra men boken var mycket bättre.
Jag skulle vela sätta 8,5/10 på boken men då vissa kapitel i boken (då man fick läsa om vissa händelser i Allans förflutna) lätt kunde bli ganska långa vilket i mängden blev ganska uttråkande om man jämför med hur bra boken var annars så känner jag att jag inte riktigt kan göra det.
Därför ger jag boken 8/10.
Jag rekommenderar boken till alla som gillar att skratta men som även har tåla mod med vissa lite längre kapitel.
